För 10 år sedan ungefär, köpte jag och min sambo ett riktigt gammalt hus på landet. Som så många andra så charmades vi av att huset var gammalt och bestod av mycket trä, från takbjälkar till breda vackra gamla golvplankor. Huset är stort och herrgårdslikt till utseendet, det är daterat till 1875 och man kan tro att ett sånt gammalt hus har lågt i tak men detta hus har närmare 4 meter i takhöjd på första plan. Efter att vi hade bott där i ett halvår så kom det en regnperiod som varade i flera veckor och redan efter några dagar märkte vi att det regnade in lite här och var. Huset var allt annat än tätt, men när vi gick ner i källaren så fick vi en chock, där stod vattnet ett par centimeter ovanför golvet. Min sambo försvann fort upp och googlade upp exempel på ”dränering av krypgrund”.

Krypgrunden var för trång

Efter dessa helvetes-veckor med ösregn och vatten i källaren påbörjades projekt ”dränering av krypgrund”. Då kom nästa chock, huset stod på marken, det fanns i princip ingen krypgrund! Inte konstigt att vattnet stod en bit upp över golvet i källaren. Jag fick nästan panik! Jag såg hur kulorna rullade iväg i takt med dräneringen. Min sambo försökte ta sig in under huset men det gick inte, det var alldeles för lågt.

Utgrävning av krypgrund

Då gick vi in i fas ”utgrävning” av krypgrund istället för dränering, det blev helt enkelt uppskjutet på obestämd framtid. Min sambo fick nu tänka om från dränering till utgrävning och började gräva för hand för det var stört omöjligt att få in någonting annat än en spade så trångt var det. Planen från början var att vi skulle sätta in en fläkt för att kunna torka upp grunden men denna fläkt fick helt enkelt inte plats. Det grävdes och grävdes i veckor, till och från, innan vi kunde få in fläkten och torka upp. Nu har vi dränerat klart men vi har ett tips till alla impulsköpare av hus, kolla krypgrunden först.